mickanfredriksson

försvinn din äckliga jävla ångest.
panik,
panik,
panik.
hur förklarar man något man inte ens själv förstår sig på? fan, det kryper i mig. jag vill inte. jag orkar inte.
jag vet inte hur jag ska få ihop allt. ibland känns det bra, men när jag börjar tänka efter är det inte såhär jag vill ha det. men jag vet ändå inte hur jag egentligen vill ha det. har alltid drömt om det här, men nu när jag har det är jag påväg att kasta bort det. det är som att det inte finns något mellanting. jag kan inte vara nöjd. får ångest när det är dåligt, får ångest när det är bra. när det är bra är jag rädd att bli sviken. '

svek.

bland det jobbigaste jag vet.

rörigt. jävla helvete. hur vore det att vara normal, tänka som en normal människa?